Stockholmsresan började med en myskväll på Vickan, men det blev inte så sent eftersom jag skulle upp och köa nästa dag. Ville inte riskera någonting så direkt efter att Hallå hela Pressen lade ned instrumenten så tog vi vårt pick och pack och åkte hem. Åkte in till Sjöstaden vid halv 12 på tisdagen, väldigt mycket senare än vad jag hade planerat från början. Tror inte att min hosta hade klarat av mer än de sex timmarna. Vid Gullmarsplan fick jag sällskap av två norrmän som inte hittade vägen, så vi slog följe och satt och pratade i en halvtimme innan Zäta kom och joinade. Kan säga att det gick kjempe fort att köa! Sex timmar kändes snarare som max två!
Kön rörde lite på sig, vakten ropade ut om fotoförbud, folk blev mer och mer uppspelta. Mina nerver började verkligen komma igång, snart var det verkligen dags! HAPPYDANCE! Mängder av små, korta, intensiva happydances. De sista minutrarna gick som sirap, men till slut öppnades dörrarna och folket strömmade uppför trapporna för att få bästa platsen.
Jag och Zäta sprang genast upp och snappade åt oss ett par helt okej platser, norrmännen passade på att handla en plansch innan de kom upp för att hålla våra platser medans vi besökte shoppingen. En solfjäder och ett linne blev det för min del! Solfjädern kom väl till pass efter konserten, kan jag inflika redan nu! Det var svettigt.
Som alltid var det knö och stök. Folk var som galna redan en timme innan konserten ens skulle komma igång. Det var allmänt go' stämning tills två idioter knödde sig fram till oss. Jag vet inte varför de betalade pengar för detta, eftersom de påstod att det inte var någon idé att gå på J-Rock om man inte var där bara för att jävlas och tränga sig längst fram för att förstöra för de andra. Smart, jag gillar deras tänk. Inte. Det slutade i alla fall med en varning från vakten för deras del, vilket glädje mig något enormt.
Till slut så började bandmedlem efter bandmedlem att kliva upp på scenen. Galet. Det var verkligen galet. Jag följde med strömmen mot scenen, på något vänster så försvann Zäta och norrmännen och stod jag helt plötsligt rakt framför mitten på scenen, kanske med två personer framför mig. Det var trångt, det var hoppigt, det var svettigt och helt fantastiskt. Listan jag kom upp med för ett par dagar sedan stämde rätt bra! Jesus. Jag säger bara det. Jesus. Så fruktansvärt bra. Jag är otroligt lycklig över att de körde den. Och Vanilla, vilket sjukt drag det blev när den drog igång. Topp två, helt klart. De nya låtarna var förresten också i toppklass!
Apropå ingenting. Jag har varit negativt inställd till den senaste frisyren, särskilt efter videon där han pratar på engelska om YFC. Har ni sett den? Jag tycker att den är så pinsam så jag vill inte publicera den här men jag kan länka till den, haha! Men där har han i alla fall en spikey frisyr, det såg faktiskt inte bra ut. Trodde att han skulle se ut så nu också, men då strålkastarna hamnade på honom ändrade jag uppfattning ganska brutalt. Det såg riktigt bra ut, nu när det var ”finkammat” eller vad man ska kalla det. Riktigt bra!
Tack för en oförglömlig kväll, ett jättefint minne och en dröm som slagit in.