Hej! Nu har jag varit borta ett tag igen. Inte borta som inte hemma, men borta som i att inte uppdatera. I och med mina pauser blir ni ju så klart färre och färre så ni alla ska veta att jag uppskattar er som är kvar. Mycket!
Har passat syrrans barn hela helgen, så vi har varit tre vuxna, tre barn, en vuxen vovve och en valp instängda i en lägenhet. Nu sitter jag helt utslagen i soffan, hundarna sover som små blå och Jennie är iväg och köper mjölk. Den tog slut. Pannkaka på pannkaka, glas efter glas. Undrar hur ofta barnfamiljer köper mjölk? Och hur mycket de köper varje gång? Jag älskar denna man.
Fredagen den 13e idag! Igen! hur ofta som helst! Himla tur vi hade att antagningsbeskedet till höstens skolor kom igår och inte idag. Jag ska läsa massa kurser på distans, kom in på en hel del så jag har för många poäng mot vad man får CSN för så jag måste gå igenom alla en gång till innan jag svarar på antagningsbeskedet. Det lutar dock åt att jag ska läsa Elektronisk handel, IT-verktyg för entreprenören, Grafisk produktion och... Den sista är jag osäker på. Antingen något med film eller också något mer åt landskapsarkitektur. Vi får se, tror att man ska läsa 30 hp på en termin va..?
Ni ser vilken koll jag har! Tror iallafall att det blir bra trots allt. Jobbade min sista dag igår, så nu är det sommarlov för min del! Började bra med att valpen tog sovmorgon till klockan 7! Det är, tro det eller ej, nytt rekord!
Har precis kommit in efter fyra timmars grävande i trädgården. Är hemma hos mamma och pappa just nu och de har inte riktigt hunnit med sin trädgård den senaste tiden (läs: de senaste tre åren) så det är ganska tjock gräsmatta i hela rabatterna, och denna ska så klart väck nu. Har slitit som ett djur och kanske blivit av med två kvadratmeter gräs. Just när man sitter där tycker man att det känns som att man får massa gjort, men sedan när man reser på sig och ser det på håll så är det deprimerande lite gjort, och deprimerande mycket kvar. Vet inte ens om mamma kommer att se någon skillnad! Trädgårdsarbete är kanske inte riktigt min grej, även om jag tycker att det kan vara rätt avkopplande, och att plantera nya blommor är ju faktiskt rätt kul, men alla dessa insekter..! Brr! Jag hatar dem innerst inne. Idag har jag haft telepatiska samtal med alla getingar och humlor där jag har berättat för dem att det inte gör mig något att de är hos mig, så länge de håller sig på lite avstånd eftersom jag tycker att de är lite läskiga. Det har faktiskt funkat förvånansvärt bra. Dock hittade jag en sjukt jäkla konstig varelse för en liten stund sedan. Det var som en larv, men längst fram hade det ett pansarhuvud där det stack ut sex stycken ben, och så hade den käkar som en ekoxe. Okej, det kanske var att ta i, men den hade iallafall en konstig mun. Det var det konstigaste jag sett någonsin i den där trädgården, den såg verkligen ut som ett monster. Tur att den bara var typ en centimeter stor så att jag vågade ta upp den med spaden och kasta iväg den en bit, annars hade jag nog avlidit där och då. Mihra har fått en pool av pappa idag. Ni vet en sådan där uppblåsbar barnpool. Hon har varit lite skeptisk mot vatten, men idag har hon hoppat och skuttat i poolen, doppat huvudet och busat, så jag tror att hennes rädsla är på väg att försvinna. Nu ligger hon och sover som en stock. Som en konstig stock. Åh, en gammal vän var här på en liten spontanvisit alldeles nyss. Har inte sett henne på jättelänge, och hon är faktiskt den vännen jag haft allra längst. Det var verkligen kul att prata en stund igen, det var så himla längesedan sist. Dumt att man inte har mer tid än vad man har, men hoppas att vi kan ses mer snart. Jag slutar ju mitt jobb nu på tisdag, så på mitt lilla sommarlov jag får innan skolan får jag se till att träffa alla mina vänner igen. Hon hade i alla fall varit iväg på något ställe (minns tyvärr inte vad det hette) och så hade hon bakat superduperfina cupcakes, och så gav hon en till mig! Hur fin är den? Och hur fint är det att köra förbi en vän bara för att lämna en cupcake? Jag blir alldeles varm i hjärtat! ^___^ Råkade dock smasha den lite när jag skulle öppna dörren efter att vi sagt hejdå (förlåt för det ._.) så den var egentligen ännu finare än vad den är på bilden! Kan ni tänka er? Den var inte bara fin, den var dessutom sjukt jäkla fantastiskt god. Fler överraskningar av denna sort vore uppskattat! Detta gjorde min dag mycket bättre, efter en jobbig helg med barnpassning var detta precis vad jag behövde. Tack vännen! Herre. Det var lite hektiskt igår, passade två galna barn, en lugn men stressad vovve och en väldigt energisk valp igår. Sjukt vad trött man är idag, särskilt eftersom valpen bara sover till fem på morgonen och sedan vill upp och busa. Himla tur att jag hade Sanna över på besök! Hade aldrig överlevt dagens annars. Barnen är här idag också, och har dessutom fått sällskap av en lillebror, men nu är mamma och pappa hemma så det tar hand om barnen samtidigt jag och valpen ligger däckade i sovrummet. Jag har aldrig saknat tystnaden så som jag gör nu, tro mig! När syrran kommer och hämtar barnen igen så ska vi följa med dem tillbaks hem för att se deras nya hus som de flyttade till i helgen! Ska bli kul att se, för jag har bara sett utsidan när de precis hade rest huset så det var i princip bara plankor. Nu är allt klart och fixat! Ska dessutom också försöka hinna ut till min morbrors tomt där han också håller på att bygga ett hus, han gör det dock själv. Tänk om man var så händig? Aldrig varit ute vid hand tomt, trots att den ligger ganska nära där vi bor. Mamma och pappa har sagt att den ligger mitt ute i skogen, alldeles enskilt med bara någon enstaka granne. Precis så som jag vill ha det; mycket natur och lite folk! Nu blir det lite Junjou Romantica, och så får vi hoppas att jag kan hålla mig vaken. Jag har haft en ganska dålig eftermiddag. Det hela börjar med att mamma och pappa åkte iväg på en liten minisemester efter att ha kört mig till jobbet. Jag och mamma jobbar ju på samma företag, så jag brukar aldrig behöva åka kollektivt hem, och vi brukar alltid åka iväg och köpa lunch tillsammans. Men så blev det ju inte idag eftersom mamma tagit ledigt, så jag fick klara mig helt själv. Det borde man väl klara när man är 21? Lättare sagt än gjort, verkar det som. Väl framme på kontoret kom jag på att jag glömt min lunch, och eftersom jag har Mihra med mig på jobbet så kunde jag inte heller gå iväg och köpa någon. Det var inte jätteilla egentligen, vi har frukt och knäckebröd på kontoret så det var ingen fara, men det kändes som en lite sur start på dagen. Men värre skulle det komma att bli, det kan jag lova! Jag skulle ta mig hemåt lite tidigare eftersom Hasso fick vara ensam hemma, och precis innan jag var tvungen att gå för att inte riskera att missa min spårvagn så öppnade himlen sig och det fullkomligt vräkte ned regn. Det var hur mycket som helst, och det var hur stora droppar som helst. På femminuterspromenaden bort till vagnen hade både jag och Mihra blivit helt pissblöta. Eftersom det har varit strålande sol i ett par dagar, och det såg riktigt varmt och skönt ut imorse, så valde jag att ta på mig min nya vita favoritklänning. Inte så bra med vit klänning i regn, som ni vet. Inte heller så bra med vit klänning och en valp, särskilt inte i pissväder. Behöver jag nämna att jag inte hade något paraply med mig? Positiviteten sprudlade tydligen inom mig imorse då jag kollade ut, för för första gången i år så hade jag på mig skor utan strumpor, och inte vilka skor som helst! Nej, mammas riktigt somriga sandaler med olika bruna band i skinn, skinande rena och jättefina då jag tog dem imorse. Barfotafötter blir väldigt kalla i så öppna skor, trots att det är juli och borde vara sandalväder varje dag, och skorna blir väldigt smutsiga i sådant väder. Klänningen var en nyköpt vit historia med släpaktig baksida. Den går precis inte ned till marken, man trampar inte på den, men i pissregn och stänk så blir den nedersta delen ändå väldigt ful. När jag tog steget av spårvagnen kände jag hur jag satt fast i något, och jag hörde ett skarpt riiiiiitsch och sedan ett förtvivlat "Förlåt, det där var ju verkligen inte meningen, förlåt, förlåt, hur gick det?!". Jag svarade bara att det var lugnt och så fortsatte jag gå, jag orkade verkligen inte ta mig an en diskussion utan ville bara hem till Stora Bus. Till min stora förvåning så såg jag att släpet var helt i den suddiga bilden i ett skyltfönster. Jag hade ju hört ljudet av tyg som går sönder klart och tydligt, men släpet var minsann där, smutsigt men helt! Jag log lite inombords, tur att man kunde avsluta resan på ett tursamt sätt i alla fall. Så, pissblöt och smutsig satte jag mig på den sista bussen som skulle ta mig mot mitt slutmål och jag sänkte min trötta blick ned mot valpen som kurade ihop sig i mitt knä. Det var då jag fick syn på det. En stor reva i tyget på klänningens framsida, från volangens mitt och upp över knät. Har precis kommit hem efter en lång dag med både jobb och hundkurs, och nu sitter jag här med massa färg i håret. Jag är sjukt nervös över hur detta kommer att sluta! Det måste jag faktiskt säga, jag har alltid varit lite skeptisk till att färga mitt hår, men jag tror att det grundar sig i att jag inte fick använda riktig hårfärg när jag var liten, så när jag för första gången i mitt liv bestämde mig för att färga håret svart så blev det istället... grågrön-metallic. Inte så fint, och alla barnen i skolan kallade mig för en gammal tomtemor. Men nu sitter jag här i alla fall, med färg i håret. Ellar snarare blekning, för jag ska ju göra det ytterligare lite ljusare mot vad det är nu. Är lite rädd för att det ska bli alldeles för ljust, men då får jag väl i så fall ha håret uppsatt imorgon och färga det brunt på kvällen. Det löser sig väl! Är väldigt sugen på att se Djungel-George. Började tänka på den filmen för någon dag sedan och har inte kunnat släppa den sedan dess. Det är en väldigt värd film! Har spenderat min helg i en stuga strax utanför Skara, tillsammans med familjen. Det dumma med helger är att de går så snabbt! Men vi har haft det trevligt och bra, trots vädret. Lyckades faktiskt grilla ute igår, och äta, men precis innan efterrätten så kan man säga att det började regna. Minst sagt. Det fullkomligt öste ned!
Är helt slut dessutom, att umgås en hel helg med syrrans fyra barn, plus hålla koll på en sjukt morgonpigg valp är ganska utmattande. Så nu ska jag bara ta det lugnt resten av dagen, och kanske ta mig tid att fixa mitt hår lite ljusare. Har fler planer för håret, men tror att jag väntar lite med dem. Ljusare först! |
Emelie MörkHEJ! Arkiv
December 2012
Kategorier
All
|